Insomnia

*gäsp*

Jag älskar att sova, det gör jag verkligen.. Det är kanske inte alltid så tydligt då jag då och då har mina vaken-maraton långt in på nätterna.. Det är bara att erkänna att jag är mer en nattuggla än morgonmänniska, men det ska vara på mina villkor..

I natt var det inte på mina villkor..

Lilltjejen vaknade strax efter midnatt, vilket är ganska vanligt. Men då och då så får hon för sig att hon ska sova i vår säng.. Ibland lyckas hon och ibland inte..

Den här gången hade jag bestämt mig för att inte ens ge henne chansen att komma in i vårt sovrum så jag parkerade mig på golvet i hallen, utanför hennes dörr..

Om 1½ månad dimper det ju ner en liten bebis i vår familj och att ha båda barnen i samma rum (och säng) känns lite väl.. Så nu var det dags att lära henne var det blå skåpet skulle stå..

Vi har gjort det många ggr, men vår dotter är väldigt lik sin mor.. Envis som få! Det betyder att det kan ta allt mellan 20 minuter och 4 timmar att få henne att somna om, förhoppningsvis i sin egen säng..

Men nu var det dags.. Jag skulle visa mig på styva linan och vara precis lika envis som hon.. Dessvärre så blev min nattsömn totalhavererad av denna lilla manöver.. Det tog nämligen 4 timmar att få henne att somna om igen, men hon gjorde det iaf i sin egen säng..

En liten seger för pappa, som är trött idag!

Julen är snart över..

Ja tragiskt nog så är det så.. Så många timmar lades ner på mat, dekorationer, presenter o.s.v, men några dagar till så är allt över och livet återgår till det normala.

Ärligt talat så tycker jag det är ganska skönt.. Julen är främst barnens högtid även om vi vuxna ser en anledning att äta oss löjligt mätta på köttbullar, lax, korv, skinka och allt annat som kan tänkas serveras.

Jag har ju dessutom den stora äran att fylla år samma dag som vår drottning (den 23 december), men ju äldre jag blir så inser jag mer och mer hur meningslöst det är.. I förrgår fyllde jag 33 år.. Speciellt? Nä inte det minsta.. Varför firar vi att vi blir äldre?

Enda fördelen med denna högtid må vara att vi är lediga från vårt dagliga slit, men i år stämde inte det in på mig eftersom jag haft beredskap.. Inte särskilt betungande, men jag fick trots allt larm på lulafton, mitt under middagen..

Lilltjejen har pratat om tomten rätt länge nu, åtminstone sedan början av december.. Men som väntat blev hon stel som en pinne så fort han visade sig i dörren.. Jag förstår att hon blir rädd.. Kan man inte tillverka masker som inte ser ut som massmördare? Det är helt sjukt..

Vi hade nog 100 paket under granen varav 70 var till lilltjejen, 20 till sambons två yngre syskon och resterande var till oss "gamla".. Det var så det kändes, även om totalen var väl tilltaget..

Bäst med julafton var ändå lilltjejens uttryck vid öppnadet av varje paket;
-Men, åhh
Som om hon skulle ha någon aning.. :)

Idag är det den 25 december och det regnar faktiskt ute.. Sitter här framför TVn och sambon ligger i sängen och läser.. Som sig bör så har vi i kväll sett på "Tomten är far till alla barnen", en sinnessjuk film som trots sin ålder fortfarande roar mig.

Impulshandlade faktiskt en ny TV på julafton.. Nu kanske jag slipper höra kollegornas hån om att leva i det förflutna.. Nåja, de hittar nog snart på något nytt.. Jag är ju trots allt 33 år gammal nu.. Nästan pensionär!

God Jul!

Julen närmar sig med stormsteg..

Om 7 dagar och 25 minuter är det så dags igen.. Julafton!

För första gången ska vi vara värdar för årets julfirande.. Vi slipper alltså flacka runt som vi gjort de senaste åren och det känns fantastiskt skönt.. Och ärligt talat så är det först nu vi har kapacitet för det.. Vi har inte riktigt fått plats tidigare.. Dessutom så har både jag och min sambo varit väldigt traditionsbundna och velat fira julen "som vi alltid firat den"..

I mitt fall så har det varit att äta hemma hos mina föräldrar för att sen, efter Kalle, gå över till min mormor och morfar och fira resten av julen där.. Vi har varit ca 20 pers tidigare om åren och det har allt som oftast varit väldigt trevligt..

Men saker o ting förändras.. Min mormor och morfar orkar och kan inte längre, vilket man förstår.. Åldern tar ut sin rätt liksom.. Så nu är dte dags för oss att påbörja en ny tradition.. Vi bjuder hem våra föräldrar till vårt hem, bjuder på mat och förhoppningsvis en trevlig kväll..

Undrar om man kan få tag i tomten på något vis? Han skulle behövas nu..

Jag blir bara så trött på hela den hör jul-hysterin som för varje år blir värre och värre.. Det är julkort, presenter, julmat, pyssel och fan och hans kusin.. Jag är inte särskilt planerande av mig och som alltid har jag långt kvar till mina julklappsinkö är färdiga.. Julkort har vi börjat att tänka på nu.. Matlistan är skriven, dock i väldigt grova drag..

Ett utdrag:

Sill (lätt som en plätt, men svärmor satte tomtar på sambons loft med snack om egen inläggning. Nä någon måtta får det vara)
Prinskorv (lätt)
Köttbullar (lätt, om man köper dem klara - men här ska det rullas och stekas)
Janssons Frestelse (potatis och anjovis, lätt - men det ska göras också)

Sen ska det vara rödbetssallad, några varianter av lax, julskinkan ska fixas, bröd ska köpas (glutenfritt helst)..

Och mitt i allt detta ska man hinna köpa julklappar, skicka julkort och jobba.. Och dessutom måste vi ju VABBA några dagar till då lilltjejen fortfarande brottas med sina prickar..

Och på fredag går jag på beredskap plus att vi ska ner till Uppsala för ännu ett besök hos urologen.

Körigt? Ja det kan man säga.. Men för mig är det ett normaltillstånd!

Jag borde gå en kurs i planering.

Cancer..?

Ja det har ju hela tiden varit frågan när det gäller min pappas extrema viktnedgång och magproblem..

Ni som läst mina tidigare inlägg vet ju att min pappa varit sjuk en längre tid.. När jag väl fick reda på att han hade problem tänkte jag på och frågade honom om det inte kunde vara någon form av intolerans, ex. laktos eller gluten?

Han visste ju såklart inte.. Vårt landsting kom, efter månader av tester, på att det förmodligen var en form av cancer.. Det var ett besked som chockade mig svårt.. Min familj har alltid varit en frisk familj.. Vi blir inte sjuka.. Så att min pappa skulle ha cancer fanns inte ens på kartan..

Men det faktum att han ÄNTLIGEN fått en diagnos och att hans mod var på topp så hjälpte det även mig en smula..

Månader gick och tester togs, nu på Universitetssjukhuset i Uppsala, och de gjorde alla tester man kan tänka sig.. Det var isotoper, magnetröntgen, blodprover o.s.v. Men alla svar kom tillbaka negativa för cancer, vilket självklart är bra.. Men gubben mådde fortfarande inte bra.. Han rasade i vikt och man märkte tydligt från gång till gång hur jobbigt han tyckte det var..

Hur som helst.. Efter ca 2½ år av tester började en läkare i Uppsala fundera på om det kanske inte var så allvarligt som de först trodde.. Symptomen liknade ganska mycket de som en gluten-känslig människa kan visa..?

Ny remiss, nu tillbaka till vårt eget landsting.. Ytterligare två månader gick innan farsgubben fick komma dit för en ny provtagning..

Igår pratade jag med honom via MSN och fick då höra att han äntligen hade fått sin diagnos.. Det var Gluten-intolerans..

Ursäkta mig, men jag blir arg.. Jag blir förbannad.. Det går inte att beskriva vad jag känner..

Vad har Landstinget Gävleborg för läkare som utgår från det värsta när de ställer sina diagnoser? Jag menar, gluten-intolerans är inte en ovanlig sjukdom, även om symptomen verkar kunna skilja sig åt från fall till fall.. Ett enkelt blodprov hade gett dem svar på detta redan för 2 år sedan..

Många har trippat på tå kring oss i tron om att det faktiskt var cancer och försiktigt frågat hur det är med min pappa.. Mitt svar har alltid varit positivt, för det han återspeglat mot mig har gett mig styrka..

Nu sitter jag här och funderar på om jag skulle börja jobba som läkare..

Jag är extremt lättad över beskedet och glad för mina föräldrars skull.. Nu kan de börja jobba på detta.. Och detsamma gäller självklart för oss.. Framöver kommer det finnas gluten-fritt fikabröd i vårt skafferi så mina föräldrar kan kombinera besöket med sitt barnbarn med en kopp kaffe och lite "bulla" utan magproblem..

Men dagens tistel går till Landstinget i Gävleborg.. Hur f-n kan ni vara så inkompetenta så ni missar en så enkel grej?

Jag hoppas att fler inte behöver genomleva det vi precis har gjort, i onödan..

VAB

Tillbaka på jobbet efter tre dagars VAB (vård av barn). Lilltjejen har ju som jag tidigare skrev åkt på vattkoppor. Mindre kul får man säga, men förutom lite feber de första två dagarna så har hon, förutom prickarna, varit precis som vanligt.

Jag skrev i det förra inlägget att hon har sina favorit-filmer som hon gärna ser när hon är hängig.. Bilar är en ny sådan och även om den inte tilltalar henne på samma sätt som de andra filmerna så är det en film som hon efterfrågar då och då.. Detta var dock första gången som hon faktiskt satt ner och tittade även om det bara handlade om ca 15 minuter.. Resten såg jag, vilket är ovanligt..

Vanligtvis när hon vill se en film så är det hon (eller ingen) som ser den medans en annan springer runt och försöker få någonting gjort; disk, tvätt mat m.m..

Men igår satt jag där oxå.. Och bland det första hon säger när väl filmen börjar och racet är igång (i filmen) är "Pang i bygget". Bilar kraschar och krockar och min dotter säger "Pang i bygget"..? Var kommer det ifrån egentligen? Vad jag vet så är det inte ett uttryck någon i familjen använder så det kommer förmodligen från dagis eller från mor-/farföräldrar.. Kan även vara från någon annan film eller från något barnprogram.. Vad vet jag.. Kul var det..

Med tanke på just Bilar tänkte jag idag bjuda på en liten video.. Det är låten Life is a highway med gruppen Rascal Flats som är med i nämnda film.

Håll tillgodo..



original-versionen gjordes av den kanadensiska sångaren Tom Cochrane och detta var och är till idag hans största hit.

Vattkoppor

Vi trodde att lilltjejen redan hade haft vattkoppor, men ack så fel vi hade..

Sambon hämtade henne på dagis igår och vid första blöjbytet efter hemkomst upptäcktes de första kopporna..

Själv går jag i väntans tider då jag fortfarande inte vet om jag haft kopporna, och som förälder lär jag åka på det om jag inte redan haft det..

Såna här dagar är jag faktiskt glad för Pippi Långstrump och Saltkråkan, lilltjejens favoriter. Blev dock något förvånad när hon vid lunchtid idag hittade den nyhemkomna Simpsons-filmen och sa att hon ville se den..

Det lustiga är att hon trots sin ringa ålder har en Simpsons-historia.. Vi började ganska tidigt att ge henne mjölkersättning och hennes kvällsmål serverades vid 18-tiden, lagomt till Simpsons på TV3.

Hon ångrade sig dock ganska omgående och ville titta på något annat.. Här kom då mitt inflytande som förälder in samtidigt som en hint av uppfostran visade sig.. Har hon valt en film eller dylikgt, så är det vad hon kommer se.. Inte mig emot..

Simpsons har lyckats måste jag säga.. Filmen var som vilket avsnitt som helst, roligt! Höjdpunkten var nog "Spiderpig", en parodi på den relativt kända, numera trilogin, Spindelmannen..

Appropå film så såg vi ju klart 24 igår.. Jag får alltid abstinens och påbörjar oftast en om-titt på någon av säsongerna som redan varit.. Denna gången blir det säsong 4, ni vet den där Jack är den "enda" man känner igen.. Tony och Michelle, likväl David Palmer kommer in senare i säsongen, men här handlar det främst om Jack Bauer vilket jag tycker är bra..

För tillfället håller jag nog s.4 som min favorit.. Tyvärr så försvinner Edgar i den säsongen..

Måndag morgon

Ja så är det ju.. Ännu en helg är avverkad och 2:a advent är ett faktum, trots att vi "glömde" tända det där andra ljuset igår..

Nu undrar ni säkert vad som hänt sedan jag sist skrev.. Ärligt talat inte särskilt mycket.. Det har ju varit helg! och helg är till för att vila, och vid den här tiden på året - julpynta, vilket jag börjar bli expert på att ducka ifrån.. ;)

Familjen hade faktiskt ett litet projekt i helgen, vi gjorde ett pepparkakshus.. Nä, jag bakade varken väggar eller tak. Det finns färdiga modeller att köpa för 19 kronor, jag lovar att det är värt det.. Tyvärr så är resten av bygget ingen dans på rosor heller.. Smält socker blir fruktansvärt varmt och lättflytande och man bränner sig lätt. Kristyr eller vad det heter som man dekorerar med är till för de med någon form av artistisk talang, vilket inte jag har.. Non-stop godis som man ofta använder till dekoreringen är godis, och godis är gott vilket kan leda till att det tar slut, innan huset fått sin beskärda del..

Att göra pepparkakhus med sin 2-åriga dotter är bara det ett prov, verkligen! Hon vill vara med från början, och självklart fick hon det. Det är ju trots allt för hennes skull vi gör det (?).. Hon fick uppdrag att, med kristyr-tuben, dekorera ena takhalvan.

*kras*

Taket i tre delar.. Så bra! Lösningen på detta heter antingen Karlssons Klister eller smält socker. Vi valde det senare.. *pensla pensla* Taket fixat! *jubel*

Dags att sätta ihop delarna.. Mer smält socker.. Brännskadat finger.. Knappast 90-gradigt bygge.. *suck*

*kras*

VA F-N!

Sista väggen gick i två delar.. Mer smält socker.. *pensla pensla*

Taket och skorstenen monteras till slut och denna pärs är över, för i år..

2-åringen som var med från början gav upp tidigt då hon hellre äter pepparkakan än leker med den.. Tack o lov åt hon inte av delarna..

Fick senare på söndagen ett samtal från några vänner som undrade om vi ville hänga med på bio, och bio kan vara trevligt så vi bestämde oss för att haka på..

Filmen vi såg var Guldkompassen vilken vi hade sett reklam för kvällen innan. Jag hade inga som helst förhoppningar om att denna film ens skulle vara sevärd, vilket den knappt var.. Pratande husdjur (s.k Deamons), konstiga ord och isbjörnar i rustning.. Jisses!

I huvudrollerna såg vi bl.a Ian McKellen som vildsint isbjörnskung, Nicole Kidman som en "Cruella de Ville-typ" och Daniel Craig som äventyrare och lärare i bästa Indiana Jones-stil.. Hans roll i detta epos var dock väldigt liten men det kanske förändras framöver..

Detta är nämligen en trilogi, baserad på Phillip Pullmans verk "His Dark Materials"..

Det var en salig blandning av Harry Potter, Sagan om Ringen-trilogin, Narnia: Häxan och lejonet och Blade 3..

Tycker nog att Guldkompassen borde vara en barn/ungdomsfilm, i stil med Harry Potter.. Tyvärr så är den på tok för brutal för det..

Hur som helst var det inget för mig, inte för att jag hade trott det heller.. Men popcorn och Cola är aldrig fel.. :)

Väl hemma avslutades kvällen med de sista avsnitten av 24 och nu får äntligen Jack Bauer vila lite, till nästa säsong börjar..

Sammanfattningsvis en bra säsong även om jag håller med författarna som börjar ledsna lite på upplägget med CTU, presidenten och Jack med allt vad det betyder.. Vi har sett det mesta förr och det börjar bli upprepningar..

Ta t.ex den där lobbyisten som var spion åt ryssarna och hade en affär med Vice presidentens närmaste medarbetare.. Var det inte i säsong 1 eller 2 som en av presidentens närmaste hade en affär med en av bröderna Drazen? Den "nu lurar vi boven"-grejen tyckte jag var onödig.. Hade varit enklare att sätta Jack på honom så hade han förmodligen pratat inom loppet av fyra minuter.. Dessutom hade vi sluppit en så uppenbar upprepning.

Med det sagt så får jag ändå erkänna att jag förmodligen kommer vänta med lika stor förhoppning inför nästa säsong oxå! :)

Ofrivillig sovmorgon.. *gäsp*

Torsdag morgon.. Klockan ringer som vanligt vid 06.20, men idag hittar jag tillbaka till en gammal ful ovana.. Jag stänger av klockan och somnar om.. Vad jag inte tänkte på var att resten av familjen också låg kvar i sängen och sov, vilket får sägas är väldigt ovanligt..

Vi sov alltså över allihopa men jag hann trots detta lämna lilltjejen på dagis lagomt till frukost.. Själv blev jag en halvtimme sen till jobbet.. Hade förvarnat en kollega om detta via SMS, men tyvärr visade det sig att han var hemma idag.. Typiskt eller hur..?

Frånsett 2 fikaraster så har jag nu suttit här i min stol sedan kl 08.. Drog ut på att gå på lunch så till den milda grad att jag missade att göra det, så nu är jag enormt hungrig.

Vad göra ikväll då?

Ja vem vet..

Jag vet iaf vad jag ska göra imorgon.. Inviga "The new and improved" Systembolaget som idag hade nyöppning i nya fräscha lokaler.. Blir nog några pilsner och kanske en bastu efter maten..

På tal om "new and improved" så skruvade jag upp en ny kökslampa igår kväll.. Ni vet, en sån där med spotlights.. Dra mig baklänges vilket ljus det blev i köket..

Bulgur...

... har jag ätit idag, med lite kyckling och grönsaker.. En sallad..!

Ganska många dagar med inaktivitet från min sida, och jag vet inte vad jag ska skylla på.. Främst tror jag det beror på att jag inte orkat bry mig om något speciellt de senaste dagarna, förutom det självklara med jobb och familj..

Vi var iaf ner till Barnurologen igår igen och den morgonen började inte särskilt bra.. Inte kvällen innan heller för den delen..

Spelade innebandy på måndagskvällen och var helt slutkörd när jag kom hem.. Satte mig och såg lite tv men märkte snart att jag var för trött.. Stapplande tog mig till sovrummet där jag la mig för att få vila ut.. Skulle dock visa sig att det inte var så enkelt.. Jag kunde inte somna..

Upp morgonen efter (igår alltså), kände mig fortfarande varken pigg eller kry.. Ont i huvudet, illamående, katarr-känsla i bröstet och feber..

Jag skrev ju tidigare om att varken jag eller sambon gör en särskilt stor grej av hela "fel-på-njuren"-grejen, och ingen av oss är särskilt oroliga över det.. Jag vet inte om jag ljugit för mig själv eller om min kropp tyckte att det var dags att oroa sig igår.. Kan ju även vara så att jag helt enkelt hade feber..

Hur som helst så fanns det inte på kartan att sambon skulle få åka själv ner till Uppsala, dels för att jag ville vara med men även för att OM något skulle vara fel så ska hon inte vara ensam och ute efter vägarna..

Jag tog en Panodil och bet ihop..

I väntrummet fick vi sitta i lite över en timme.. Ingen drömsituation direkt..

Väl där inne så var det pang på.. Gele på magen och ultraljudsskärmen fylldes av vad som skulle föreställa vårt barn.. Han/hon är så stor nu så man såg inte så mycket, och läkaren koncentrerade sig enbart på njurarna den här gången.. Man såg iaf att njurens tillväxt hade stagnerat, m.a.o den hade inte växt något sen vårt senaste besök.. Det var ju bra.. Och barnet växer i övrigt precis som det ska.. Bebisen väger enligt de mätningar som gjordes ca 1600 gr.. Fascinerande..

Jag frågade läkaren vad det betydde, att njuren inte hade växt..? Om det kanske var så att den hade börjat fungera och tömts på lite vätska eftersom den var något mindre än förra gången. Fick till svar att det kunde vara så.. Uttömmande svar verkligen..

Det var först när vi tog promenaden från sjukhuset till Studenternas som det slog mig att det kanske betydde att njuren helt enkelt inte fungerar längre.. Vad vet jag egentligen...? Man hoppas ju att om så är fallet att läkaren hade sagt något.. Oavsett så var detta goda nyheter eftersom njuren inte riskerar tränga undan andra organ..

Kände mig en aning piggare efter sjukhusbesöket, men det kan ju även betyda att de febernedsättande preparaten gjort sitt..

Vi åkte vidare till Valbo och handlade på oss lite smått & gott.. Jag köpte bl.a en ny jacka.. Shoppade lite julklappar åt lilltjejen och lite lampor o krafs till huset..

I morse skulle jag använda jackan för första gången och en knapp lossnade innan jag ens fått den på mig.. Vad i h-vete! Så nu väntar jag svar från Intersport hur vi ska lösa det här.. Jag vägrar åka 20 mil (t&r) för att byta ut jackan (såvida de inte ersätter mig för resan). Dessutom fanns det bara en kvar i min storlek i butiken..

Typiskt!