Cancer..?

Ja det har ju hela tiden varit frågan när det gäller min pappas extrema viktnedgång och magproblem..

Ni som läst mina tidigare inlägg vet ju att min pappa varit sjuk en längre tid.. När jag väl fick reda på att han hade problem tänkte jag på och frågade honom om det inte kunde vara någon form av intolerans, ex. laktos eller gluten?

Han visste ju såklart inte.. Vårt landsting kom, efter månader av tester, på att det förmodligen var en form av cancer.. Det var ett besked som chockade mig svårt.. Min familj har alltid varit en frisk familj.. Vi blir inte sjuka.. Så att min pappa skulle ha cancer fanns inte ens på kartan..

Men det faktum att han ÄNTLIGEN fått en diagnos och att hans mod var på topp så hjälpte det även mig en smula..

Månader gick och tester togs, nu på Universitetssjukhuset i Uppsala, och de gjorde alla tester man kan tänka sig.. Det var isotoper, magnetröntgen, blodprover o.s.v. Men alla svar kom tillbaka negativa för cancer, vilket självklart är bra.. Men gubben mådde fortfarande inte bra.. Han rasade i vikt och man märkte tydligt från gång till gång hur jobbigt han tyckte det var..

Hur som helst.. Efter ca 2½ år av tester började en läkare i Uppsala fundera på om det kanske inte var så allvarligt som de först trodde.. Symptomen liknade ganska mycket de som en gluten-känslig människa kan visa..?

Ny remiss, nu tillbaka till vårt eget landsting.. Ytterligare två månader gick innan farsgubben fick komma dit för en ny provtagning..

Igår pratade jag med honom via MSN och fick då höra att han äntligen hade fått sin diagnos.. Det var Gluten-intolerans..

Ursäkta mig, men jag blir arg.. Jag blir förbannad.. Det går inte att beskriva vad jag känner..

Vad har Landstinget Gävleborg för läkare som utgår från det värsta när de ställer sina diagnoser? Jag menar, gluten-intolerans är inte en ovanlig sjukdom, även om symptomen verkar kunna skilja sig åt från fall till fall.. Ett enkelt blodprov hade gett dem svar på detta redan för 2 år sedan..

Många har trippat på tå kring oss i tron om att det faktiskt var cancer och försiktigt frågat hur det är med min pappa.. Mitt svar har alltid varit positivt, för det han återspeglat mot mig har gett mig styrka..

Nu sitter jag här och funderar på om jag skulle börja jobba som läkare..

Jag är extremt lättad över beskedet och glad för mina föräldrars skull.. Nu kan de börja jobba på detta.. Och detsamma gäller självklart för oss.. Framöver kommer det finnas gluten-fritt fikabröd i vårt skafferi så mina föräldrar kan kombinera besöket med sitt barnbarn med en kopp kaffe och lite "bulla" utan magproblem..

Men dagens tistel går till Landstinget i Gävleborg.. Hur f-n kan ni vara så inkompetenta så ni missar en så enkel grej?

Jag hoppas att fler inte behöver genomleva det vi precis har gjort, i onödan..